Banksektorn har ett ansvar i kampen mot penningtvätt – men det har vi andra också
Det är inget nytt att Sverige står inför en allvarlig utmaning när det kommer till den kriminella ekonomin. Ekobrottsmyndigheten uppskattar att 130 miljarder kronor tvättas i Sverige varje år, och bara mellan 2022 och 2023 misstänker finanspolisen att penningtvätten ökade med 24%. Dessa siffror visar hur djupt rotad och utbredd den ekonomiska brottsligheten är, och dess konsekvenser drabbar inte bara individer utan underminerar även samhällets grundpelare. I detta kritiska läge är det såklart viktigt att banksektorn tar en aktiv roll i att motverka penningtvätt.
Det lilla extra
Utifrån ett kundkännedomsperspektiv är det avgörande att banker fokuserar på att bland annat säkerställa identiteten hos sina kunder och kontrollera verkliga huvudmän. Regelefterlevnadsarbetet är centralt för att förhindra att kriminella aktörer utnyttjar banksektorn. Men banker behöver göra mer – och i förlängningen alla vi andra också.
Banker kan med små insatser spetsa till sitt kundkännedomsarbete för att motverka penningtvätt och därmed också minska de egna affärsriskerna. Förutom att följa lagstiftningen bör de fokusera på att identifiera och undvika tvivelaktiga affärsrelationer, exempelvis genom att använda fler datapunkter för att analysera risker och flagga avvikande mönster. Det handlar om att kontrollera och övervaka förändringar, såsom frekventa adress- och styrelseändringar, samt företrädares förekomster i juridiska sammanhang och historiska konkurser. En analys som i dag kan ske delvis automatiskt för att spara tid.
En smartare riskanalys
Datadriven riskanalys gör det möjligt att identifiera potentiella hot innan de materialiseras, vilket ger bankerna möjlighet att agera proaktivt. Detta kräver en förändring av traditionella metoder och en vilja att investera i teknologi. Bankernas regelefterlevnad är inte bara en fråga om att följa lagar; det handlar också om att bevara förtroendet hos allmänheten. Och genom att göra det lilla extra kan bankerna komma långt – och samtidigt skydda sig själva, sina kunder och samhället.
Att jobba mot ett gemensamt mål
Det är också av stor vikt att samarbeta över många instanser för att skapa en enad front mot penningtvätt. Amla, den nya EU-myndigheten för granskning av penningtvätt och terrorfinansiering, blir verklighet nästa år. Amlas roll är att samordna nationella myndigheter för att säkerställa att EU-regler för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism tillämpas korrekt och enhetligt.
Samtidigt ser vi också lokala samarbeten mellan myndigheter och banker i Sverige, där Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder sitt nya innovationsprojekt inom det regulatoriska området. Tillsammans med fyra storbanker undersöker projektet möjligheterna till ökad informationsdelning mellan bankerna för att stärka förmågan att bekämpa bedrägerier och penningtvätt.
Ingen kan göra allt, men alla kan (behöver) göra något
Årets nationella riskbedömning av Samordningsfunktionen visar att neobanker, helt digitala banker, löper stor risk att utnyttjas av kriminella för penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporten visar bland annat att det är avgörande att svenska verksamhetsutövare och myndigheter som kommer i kontakt med dessa banker ökar sin kunskap om de specifika riskerna.
Att ta ett aktivt grepp om problematiken med penningtvätt kan alltså inte bara vara bankernas ansvar; det är en del av ett större ekosystem där alla aktörer – från myndigheter till företag – har en viktig roll att spela. Självklart behöver banksektorn ta sitt ansvar i kampen, men det måste vi andra också göra. Genom att investera i datadriven riskanalys kan bankerna, företagen och offentlig sektor skydda både sig själva och det svenska samhället mer effektivt från de faror som den kriminella ekonomin innebär. Det är dags för oss alla att agera.
Johan Jensen, vd, Roaring
